sixpounder.blogg.se

Idag vaknade jag av mig självt innan klockan ringde, riktigt skönt. Steg upp och gick ut och gick, kändes mycket bättre idag än igår. Det var kolsvart ute, fick slå på ficklampan på mobilen för att se vart jag gick. 
Vissa dagar är lättare än andra, igår började dagen uruselt eftersom att jag i princip blåste iväg på min morgonpromenad. Det var inte alls behagligt, fick kämpa mot vinden hela tiden och mössan ville flyga iväg. När man lever på energiunderskott blir man dessutom ganska lättirriterad, så den där promenaden gjorde mig på ganska dåligt humör. När jag var tillbaks från min promenad igår morse tänkte jag nästan "aldrig mer!!!" för att jag var så arg, men idag känner jag tvärtom, haha. Det kan verkligen gå upp och ner.

Det var dock en stor seger att klara av att baka utan att äta utav det igår. Jag är en riktig gottegris och det var väldigt längesedan jag klarade av det, i alla fall när det handlar om bakverk som jag verkligen älskar. :)

 

Två dagar till vägning nr 2 nu. Har jag inte gått ner något så kommer mitt kaloriintag att sänkas ytterligare. Det känns som att PT tror att jag fuskar, men jag vet inte. I ärlighetens namn har jag snarare ätit färre kalorier än fler, det är inte varje dag som jag klarar att få i mig förmiddagsmellanmålet som består utav casein. Blir ganska mätt utav frukosten och mår nästan illa av att bara tänka på det. Har inte fuskat ett jävla dugg heller, har följt schemat till 100 %. Innan jag startade kostschemat så trodde jag aldrig att jag skulle klara mig från fusk, var liksom orolig hur jag skulle klara det, eller rättare sagt orolig för att inte klara det alls. Är jävligt stolt över att jag är fläckfri än så länge, men visst vore det kul att se det på vågen också.

PT ifrågasatte min träning, hur hårt jag kör. Förstår visserligen att han inte har en aning om hur jag kör, men eftersom att jag själv vet att jag oftast kör hårt och pressar mig rätt så mycket så känns det mindre kul. Jag vet att jag har gått in 100 % för det här, men det vet ju inte han. Kanske är det enda nackdelen med att ha en coach, de kan aldrig veta hur seriös man faktiskt är. Deras jobb är att puscha på till max såklart, men alla har en gräns då man inte KAN mer.
Jag brukar köra bra pass, hårda pass. Ibland då och då får jag till riktiga skitpass, men det brukar i så fall bero på dåligt humör och inställning.
Brukar köra så att benen skakar och får ont i läppen för att mitt överbett biter så hårt i den, haha! När jag kör benpress brukar det kännas som att några blodkärl i huvudet brister, blir helt konstig. Bensparken är livsfarlig också, tror att jag ska dö när jag kör dropset på den, inte för att jag orkar mycket men helvete vad det svider. ;D Det är det här "dödliga" och "livsfarliga" som blir livsviktigt för ökning av muskelmassa.

Ryggen tycker jag att är svårast att få den där svidande och slutkörda känslan i, förutom svanken då. Dock får jag ganska mycket träningsvärk nästan varje gång och det borde vara ett tecken på att jag gör något rätt.

Jaja, det viktiga är ju inte att han vet att jag kör hårt, det viktiga är att jag vet det och är nöjd med vad jag gör.

 

Haha, kan inte sluta förundras över att jag var såhär tanig för ett halvår sedan...